Rapporter

Rapporter - fordon

• KunskapsPM Euro VI-stadbussar (kortversion)

  (Publicerad 2016-02-01)

  Detta dokument är en förenklad sammanfattning av ett kunskapsdokument om stadsbussar som Ecotraffic tagit fram åt Trafikverket. Dokumenten ska kunna användas som ett hjälpmedel och stöd vid upphandling av stadsbussar. Fokus för arbetet har varit på 2-axliga stadsbussar av Euro VI-klass. Den läsare som önskar mer eller fördjupad information hänvisas till moderrapporten ”Kunskapssammanställning – EURO VI stadsbussar”. Rapporten kan laddas ner från bland annat Ecotraffics hemsida.

  Läs mer
• KunskapsPM-Euro VI Stadsbussar

  (Publicerad 2015-08-24)

  Ecotraffic har av Trafikverket fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsdokument om stadsbussar i Sverige. Detta kunskapsdokument ska fungera som en underlagsrapport till ett kortfattat PM. Fokus för arbetet har varit på 2-axliga stadsbussar av Euro VI-klass. Författarna av studien har ställts inför ett antal svårigheter. Det har varit svårt att få in data om priser, drivmedelsförbrukning, emissioner buller och annan relevant information från branschens aktörer. Det har lett till att en hel del beräkningar och ingenjörsmässiga uppskattning varit nödvändiga för att kunna hjälpmedel och stöd vid upphandling av stadsbussar. genomföra arbetet.

  Läs mer
• Marknadsundersökning elutombordare - Topten - 2014

  (Publicerad 2014-07-11)

  Ecotraffic har i uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen gått igenom vilka elektriska utombordsmotorer som finns på den svenska marknaden och sammanställt fakta av vikt för bedömning av miljöpåverkan vid val av motor. Det är i stora drag en uppdatering av den marknadsundersökning som gjordes 2013.

  Läs mer
• Marknadsundersökning elutombordare - Tabell - 2014

  (Publicerad 2014-07-11)

  Tabellens motorer har en styrka (statisk dragkraft) på upp till 180 newton eller 18,1 kilopond. De passar för kanoter, jollar, små gummibåtar och som trollingmotorer. De motsvarar prestandan hos de minsta bensinutombordarna på upp till en hästkraft.

  Läs mer
• Marknadsundersökning av elektriska utombordsmotorer 2013

  (Publicerad 2013-12-30)

  Ecotraffic har i uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen genomfört en marknadsundersökning av elektriska utombordsmotorer. Elektriska utombordsmotorer har potential att radikalt minska utsläppen av giftiga och hälsofarliga ämnen till vatten och luft från fritidsbåtar. Tekniken och marknaden har utvecklats. Sportfiske är fortfarande det stora användningsområdet. Elektriska utombordsmotorer kan ofta ersätta bensindrivna motorer på upp till runt 10 hästkrafter

  Läs mer
• Mobilel - en demonstration av laddhybrider i Stockholm

  (Publicerad 2010-01-01)

  Stockholms stads miljöförvaltning och Fortum har under åren 2007-2009 tillsammans drivit projektet MobilEl för att undersöka förutsättningarna inför en storskalig introduktion av laddhybrider. Projektet har försökt besvara frågor kring användarreaktioner, fordonsteknik, laddning, miljöprestanda och regelverk

  Läs mer

  Fem av Fortums ordinarie hybrid-tjänstebilar (Toyota Prius) gjordes om till laddhybridbilar. Genom att utrusta dem med ett större batteri (en sk batteridriven ombordladdare) kunde de laddas direkt från elnätet och köras en längre sträcka på el. Projektets testförare fick sedan använda fordonen i tjänst i tio månader. Försökets laddhybridbilar fungerade som dagliga tjänstefordon i stadstrafik. Testförarna var nöjda med sina erfarenheter och ville gärna ha kvar laddhybriden som tjänstebil även efter försökets slut. De uppger att de ändrat körstil och körbeteenden under försökets gång och att de kör lugnare och med mjukare acceleration och inbromsning. Det huvudsakliga skälet till detta är att de vill optimera miljönyttan. Det är framför allt de förare som körde i innerstadsmiljö som hade störst möjlighet att utnyttja testfordonens potential. Det är stor skillnad på fordonens genomsnittliga bensinförbrukning och bensinförbrukningen vid maxprestation. Merparten av testfordonen kördes förhållandevis lite på el vilket berodde på att de inte laddades varje natt och att laddhybriddriften inte alltid aktiverades vid start. I fältförsöket var den genomsnittliga bensinbesparingen cirka 13 procent, medan besparingen var den dubbla för de bilar som använde mest el. När laddhybriden var fulladdad med el, eldriften igång och körstilen optimal minskade bränsleförbrukningen än mer. Potentialen för minskad bränsleförbrukning för de fem testfordonen bedöms vara uppemot 50 procent. Resultaten visar tydligt att det finns ett stort utrymme för att arbeta med teknik och stödsystem för att uppnå besparingar. Laddningen bör vara så enkel som möjligt, genom exempelvis lediga och lättillgängliga laddplatser, bra belysningen och smidiga kontaktplaceringar. Testförarnas grundläggande laddbehov täcktes av långsamladdning nattetid hos arbetsgivaren. För privatbruk efterfrågar testförarna i första hand långsamladdning nattetid vid det egna hemmet Utredningen av gällande regelverk visade att det i dagsläget är avsevärt enklare att etablera laddplatser på tomtmark än på gatumark. Etablering av laddplatser inomhus kräver ett klargörande av säkerhetsaspekterna.
• Säkerhet - Elfordon

  (Publicerad 2010-01-01)

  Denna rapport tar upp kunskapsläget för säkerhetsfrågor runt elfordon. Hur ser säkerheten ut runt laddplatser? Vad händer vi kollisioner? Hur ska räddningspersonal agera vid olyckor? Hur vet räddningspersonalen att det är ett elfordon? Ska man agera på samma sätt vid olika typer av batterier? Hur vet man vilken batterityp som finns i fordonet? Hur ska bärgning av bilarna göras? Kan man ta med elfordon på färjor?

  Läs mer

  Energimyndigheten har pekat ut el som ett viktigt steg i att bli mindre beroende av fossil olja i transportsektorn. Vidare har ett flertal biltillverkare och kraftbolag deklarerat att de kommer att satsa betydande belopp på utveckling av eldrivna fordon.
  Sammantaget gör detta att användning av bilar som kan gå helt eller delvis på el kommer att öka i framtiden. I dessa fordon kommer det att finnas batterier varav vissa kan laddas ifrån elnätet.

  Frågorma är många och resultatet av denna studie pekar på att det ofta finns kunskap runt säkerhetsfrågor men att kunskapen är dåligt sammanställd (dålig totalöverblick) och att den är dåligt sprid. En frågeställning som denna förstudie skulle ta reda på var om kunskapsspridning behövs. Svaret på den frågan är ja.
• Well to Wheel - tunga fordon

  (Publicerad 2009-12-31)

  Det projekt som rapporteras här utfördes i samarbete mellan Ecotraffic och Volvo Technology. De scenarier, drivmedel och drivsystem som studerades fastställdes i huvudsak vid diskussioner mellan parterna.

  Läs mer

  Projektet finansierades av det svenska emissionsforsknings-programmet (EMFO) som administreras av Vägverket. Projektets huvudsyfte var att gene-rera mer kunskap om systemeffektiviteten (well-to-wheel efficiency) för användningen av biodrivmedel i tunga fordonDe miljömässiga drivkrafterna som hänför sig till användningen av tunga fordon har de senaste två decennierna för det mesta varit fokuserade på att minska de skadliga avgas-emissionerna. Ytterligare reduktioner kommer att göras inom en snar framtid genom infö-randet av Euro V emissionsgränserna 2009 och den föreslagna Euro VI i ett senare steg. Med Euro VI är det troligt att dieselpartikelfilter (DPF) kommer att introduceras i större skala i EU och följa en liknande utveckling som i USA där partikelfilter används sedan 2007. Dessutom diskuterar Europeiska Kommissionen gränser för antal partiklar som komplement till gränserna för partikelmassa. Ytterligare reduktioner av NOX emissionerna kommer att göras i USA till 2010, då NOX gränsvärdet kommer att sänkas med mer än 80 % 5 jämfört med 2007 års nivå. Dessa gränser kommer att kräva användning av mycket effektiv avgasefterbehandling. De föreslagna gränsvärdena i Euro VI för NOX kommer att kräva reduktioner av samma storleksordning som 2010 förordningen i USA.  Tidsramen för denna studie sattes till 2010+
• Förslag till miljöbilsdefinition - tunga fordon

  (Publicerad 2009-12-31)

  Ecotraffic har på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg tagit fram ett förslag på mil-jöbilsdefinition för tunga fordon, bussar och arbetsmaskiner.

  Läs mer

  I detta ingår också att fordonens energiförbrukning och CO2-utsläpp ska deklareras. Då variationen av tunga fordon är mycket stor samtidigt som tester på chassidynamometrar är dyra föreslås att bränsleförbrukningen simuleras fram för bussar och lastbilar.
  Till grund för simuleringen ska två modeller användas, SORT-körcykeln för bussar samt chassidynamometervarianten av ETC-körcykeln för tunga fordon. Simuleringen ska omfatta fullsatt buss respektive maxlastat tungt fordon. För arbetsmaskiner är förslaget att bränsleförbrukningen för motorerna deklareras i MJ/kWh enligt senast gällande provmetod.
  För lastbilar och bussar har gränsvärden satts för CO2 som funktion det tunga fordonets maxvikt och bussarnas maximala passagerarantal. För arbetsmaskiner har inga gränsvärden föreslagits. Förslagsvis införs deklarationen av bränsleförbrukningen i ett första skede, i ett senare skede kan gränsvärden för bränsleförbrukningen införas. I föreslagen miljöbilsdefinition kan man inte kreditera (CO2) genom att använda förnybara bränslen. Anledningen till detta är att man riskerar att försena utvecklingen mot energieffektivare fordon om man får räkna ner CO2-utsläppen genom användning av vissa bränslen.
  Andra emissioner än CO2 regleras genom att gränsvärden enligt EEV ska uppfyllas. EEV ersätts senare med Euro VI kraven så snart dessa gäller.
• Vehicles Warranties – due to blend of biofuel

  (Publicerad 2009-12-01)

  This study gives in first hand an overview of vehicles that are commercially available and that have a manufacturers warranty to drive on the biofuels ethanol or biodiesel neat or in different concentrations

  Läs mer

  The survey was made by literature study, studies of relevant web pages and interviews with vehicle manufacturers via telephone and e-mail. Trade organizations such as ACEA, SPI (Swedish Petroleum Institute) and BilSweden as well as other stakeholders (such as ADAC and TÜV Nord) were also contacted, the study covers passenger cars, light duty transport cars busses and heavy duty trucks.
  Most of the manufacturers contributed to the study, however a few did not replay.
  5 % ethanol in gasoline and 5 % biodiesel in diesel is the highest allowed blend today according to valid fuel specification for gasoline EN 228 and diesel oil EN 590. This was also in line with EU‟s so called Fuel directive, 98/70/EC. However, 27 March 2009 the European Parliament and the Council of the European Union adopted amendments to the directive that, inter alia makes it possible to blend market gasoline with up to 10 % ethanol and market diesel oil with up to 7 % biodiesel. Most likely that will initiate a work in the European Standardization Organization CEN to redraft the gasoline and diesel oil standards to accept up to 10 % ethanol in gasoline and 7 % biodiesel in diesel oil.
• Älvsnabbarna - lägre avgasemissioner

  (Publicerad 2007-12-31)

  Ecotraffic har på uppdrag åt Västtrafik i Göteborg gjort en inventering samt tagit fram några förslag på hur man kan minska avgasutsläppen från Älv-Snabbarna som trafikerar Göra älv i Göteborg.

  Läs mer

  Det finns i tre ÄlvSnabbar i drift. Samtliga är bestyckade med två 12-liters Volvo Penta motorer a 380 hk. Båtarna drivs med två propellrar. Motorernas grundkonstruktion är drygt 12 år gammal och de tillverkades innan det fanns några som helst avgaskrav gällan-de gasformiga emissioner och partikelemissioner för marina motorer. Således har dessa motorer, i en jämförelse med dagens moderna motorer till lastbilar och bussar, relativt höga utsläpp av främst partiklar och NOX. Två av tre ÄlvSnabbar har oxidationskatalysator som gör att utsläppen av HC och CO är låga från dessa båtar. En genomgång av olika åtgärder för att förbättra avgassituationen har gjorts och slutligen mynnat ut i ett förslag till handlingsplan.

  Då Älvsnabben 3 ska fasas ut och ersättas av annan båt inom cirka ett år är bedömningen att det inte är någon större idé att ge sig på omfattande ombyggnationer på just denna båt. För Älvsnabben 4 och 5 föreslås att de planerade motorbytena - som planlagts inom ca 4 år - tidigareläggs. I samband med detta undersöks också förutsättningarna för att byta till mindre motorer. Förslaget är främst att titta på om man kan använda Volvo Pentas 9-litersmotorer. Ett motorbyte till en mindre och modernare motor skulle leda till sänkt bränsleförbrukning och därmed minskade utsläpp av CO2. Vidare så skulle bytet leda till ungefärligen en halvering av utsläppen av NOX och partiklar. Vidare föreslås att man undersöker om man kan installera ett lågtrycks-EGR-system med tillhörande partikelfilter. Om detta är möjligt så kan utsläppen av NOX minskas med ytterligare ca 40 % och partiklarna med mer än 95 %. En förutsättning för detta är att motortillverkaren godkänner de ombyggnationer som ska utföras. Givetvis är det också viktigt att undersöka om denna efterkonvertering är tillfredställande ur säkerhetssynpunkt - både vad gäller motorfunktion, brandsäkerhet (heta ytor mm) och andra tillämpliga krav.

  I kombination med de åtgärder som listats ovan föreslås vidare att man undersöker om man kan använda 2:a generationens alternativa dieseldrivmedel på båtarna då dessa finns tillgängliga på marknaden.
• Strategisk miljöbedömning av Norrköpingspaketet - 2006

  (Publicerad 2006-05-31)

  Strategisk miljöbedömning av Norrköpingspaketet - 2006

  Läs mer
• Tekniköverföring från landbaserade fordon till mindre fartyg

  (Publicerad 2004-12-31)

  I detta projekt har en kartläggning av vilka landbaserade tekniker och innovationer inom avgasreningsområdet som kan nyttjas inom sjöfarten genomförts. Parallellt med detta har även svenska teknikleverantörer och olika typer av barriärer identifierats

  Läs mer

  I projektet har antalet kommersiella marindieselmotorer som kan vara lämpliga för att miljöanpassas kartlagts. Fokus har varit motorer i effektintervallet 130 - 600 kW och av årsmodell 1990 och nyare. Kartläggningen resulterade i att antalet motorer i detta segment är ca 5.000 st
• Metanolbuss i Stockholm - Förutsättningar för tester med en metanoldriven stadsbuss - 2003

  (Publicerad 2003-12-30)

  Metanolbuss i Stockholm - Förutsättningar för tester med en metanoldriven stadsbuss - 2003

  Läs mer
• Bullerkrav för stadsbussar - 2002

  (Publicerad 2002-02-28)

  Bullerkrav för stadsbussar - 2002

  Läs mer
• Swedish Experiences from Low Emission City Buses

  (Publicerad 2001-12-31)

  Several field trials on city buses1 running on alternative fuels have been conducted in Sweden during the last decade.

  Läs mer

  Reformulated diesel fuel and aftertreatment devices are measures that have been taken on diesel fueled buses to reduce the emissions. The primary scope of this paper was to compare the impact on environment and health from various fuels and technology for low emission buses. During the last decade, the emissions from gasoline fueled passenger cars have decreased considerably. Since cars compete with buses, it was also of interest to compare the environmental impact of these vehicle categories. The vehicles mentioned above have been subjected to emission tests in projects funded by various Swedish government programs. By using available emission test data, emission factors (regulated and unregulated)
  have been established for each option. In the comparison between buses and cars, corrections have been made for climate, deterioration and driving pattern. The impact from the emission components on health and environment has been calculated using weighting factors for each compound. Acidification,
  eutrophication, ozone forming potential, cancer risk, greenhouse gases and several other effects have been evaluated. The analysis showed considerable improvement for the diesel buses by reformulating the diesel fuel and by fitting aftertreatment devices. Particulate emissions and its effects are probably the most severe emission component from the diesel engines. Particulate filters are the only commercially available solution to that problem today. The NOX emissions can be reduced by about 50% by using an EGR system. Some of the alternative fueled buses had a positive impact regarding several of the effects investigated,
  e.g. acidification and local NO2 emissions. In other cases (e.g. ozone forming potential), the difference between the best options was small. The cancer risk index is largely dependent on the unit risk factors, which are not fully developed yet, but the overall result in this case did not vary much between the risk
  factors evaluated. Clean diesel fuel with a particulate trap and CNG/biogas were the options with the lowest cancer risk index. The impact on the greenhouse gas emissions was the most significant advantage for the biofuels.
• Energy saving in transport of goods - a pilote project in rural natural resource based industries - 2001

  (Publicerad 2001-12-30)

  Energy saving in transport of goods - a pilote project in rural natural resource based industries - 2001

  Läs mer
• Miljözoner - Förslag till reviderade regler - 2001

  (Publicerad 2001-12-30)

  Miljözoner - Förslag till reviderade regler - 2001

  Läs mer
• Varför har dieselbilar ökat i popularitet i Europa ? - 2001

  (Publicerad 2001-12-30)

  Varför har dieselbilar ökat i popularitet i Europa ? - 2001

  Läs mer
• Minskad miljöpåverkan från tunga fordon - SAE Toptec Göteborg - 2000

  (Publicerad 2000-12-30)

  Minskad miljöpåverkan från tunga fordon - SAE Toptec Göteborg - 2000

  Läs mer
• Energy in transport of goods - Nordic examples - 1999

  (Publicerad 1999-12-30)

  Energy in transport of goods - Nordic examples -1999

  Läs mer
• To DI or not to DI - Kräver CO2-målet diesel - 1999 ?

  (Publicerad 1999-12-30)

  To DI or not to DI - Kräver CO2-målet diesel - 1999 ?

  Läs mer
• Lätta miljöbilar - jämförelser - 1998

  (Publicerad 1999-12-30)

  Lätta miljöbilar - jämförelser - 1998

  Läs mer
• Thermostore - Fältprov i Luleå och Stockholm - 1999

  (Publicerad 1999-12-30)

  Thermostore - Fältprov i Luleå och Stockholm - 1999

  Läs mer
• World wide trolley bus technology development - a studu gor Hong Kong Environmental Protection Department - 1999

  (Publicerad 1999-12-30)

  World wide trolley bus technology development - a studu gor Hong Kong Environmental Protection Department - 1999

  Läs mer
• Förslag till upphandlingskrav för lätta fordon - 1999

  (Publicerad 1999-12-30)

  Förslag till upphandlingskrav för lätta fordon - 1999

  Läs mer
• Upphandlingskrav för lätta fordon - Förslag i dag och i framtiden - 1999

  (Publicerad 1999-12-30)

  Upphandlingskrav för lätta fordon - Förslag i dag och i framtiden - 1999

  Läs mer
• Vägverkets Projekt Transportkvalitet - 1998

  (Publicerad 1998-12-30)

  Vägverkets Projekt Transportkvalitet - 1998

  Läs mer
• Energieffektiv styrning av elektriska motorvärmare - 1998

  (Publicerad 1998-12-30)

  Energieffektiv styrning av elektriska motorvärmare - 1998

  Läs mer
• Thermostore - Reduction of exhaust emissions with a heat storage - tests on a Mercedes E 200 - 1998

  (Publicerad 1998-12-30)

  Thermostore - Reduction of exhaust emissions with a heat storage - tests on a Mercedes E 200 - 1998

  Läs mer
• Transportkvalitet - Avsnitt hjälpmedel - 1998

  (Publicerad 1998-12-30)

  Transportkvalitet - Avsnitt hjälpmedel - 1998

  Läs mer
• Miljöhandbok för Länstrafiken i Jönköpings totala verksamhet inklusive linje- och persontrafik - 1998

  (Publicerad 1998-12-30)

  Miljöhandbok för Länstrafiken i Jönköpings totala verksamhet inklusive linje- och persontrafik - 1998

  Läs mer
• Varutransporter med lastbil och på järnväg - kartläggning för LRF - 1996

  (Publicerad 1996-12-31)

  umbraco.MacroEngines.DynamicXml

  Läs mer
• DILA - Drift av inlandsbanans lok med alkohol - 1996

  (Publicerad 1996-12-30)

  DILA - Drift av inlandsbanans lok med alkohol - 1996

  Läs mer
• Nuvarande och framtida teknik för reduktion av miljöeffekter från tunga fordon - 1996

  (Publicerad 1996-12-30)

  Nuvarande och framtida teknik för reduktion av miljöeffekter från tunga fordon - 1996

  Läs mer
• Introduktion av FFV - 1994

  (Publicerad 1994-12-30)

  Introduktion av FFV - 1994

  Läs mer
• Introduktion av FFV - Bilagor - 1994

  (Publicerad 1994-12-30)

  Introduktion av FFV - Bilagor - 1994

  Läs mer
• Trafikens energianvändning och utsläpp i Göteborgs kommun - 1993

  (Publicerad 1993-12-30)

  Trafikens energianvändning och utsläpp i Göteborgs kommun - 1993

  Läs mer